Sådd är den vanligaste metoden som används för att påbörja odling av grödor. I den här artikeln bjuds det på tips kring både sådd på friland och förkultivering. Det kommer också handla om de olika förutsättningarna som finns för odling på friland, i växthus respektive på balkong. Två grundläggande skötselformer för odling oavsett vart den sker är vattning och gödsling, som behandlas i slutet av denna andra del i artikelserien.

Sådd på friland

Många grönsaker kan sås direkt på friland i köksträdgårdens odlingsbäddar. Att så på friland är mindre arbetskrävande än förkultivering och ger generellt tåligare plantor. Riskerna är dock större då odlingsförhållandena inte är lika kontrollerade och skyddade som inomhus, i ett växthus eller en drivbänk. Genom att använda fiberduk skyddas dock frön och småplantor från skadedjur som fåglar och insekter och temperaturen blir även omkring två grader högre vilket gynnar groningen och ger ett visst frostskydd. Många grönsaker gror redan vid en jordtemperatur på 6–7˚C så det går att börja så många frön så snart jorden är behaglig att arbeta med. Att ogräset börjar titta upp är ett gott tecken på goda groningsförhållanden. Vissa grödor kräver dock mer värme. Exempelvis bönor behöver en jordtemperatur på minst 15˚C för att gro. Det är därför en god idé att konsultera fröpåsen om lämplig tid att så just den gröda du vill odla. Vissa grödor kan exempelvis även sås redan under hösten för att ge en tidig skörd nästa år.

Platsen där du ska så kan gärna vattnas redan dagen innan för att jorden ska vara lagom fuktig vid sådden dagen efter. Det är annars bättre att vattna innan fröna placeras ut än efter att de täckts med jord eftersom även vattnet från vattenkannans stril kan orsaka en lätt kompaktering av jorden som gör det svårare för groddarna att ta sig igenom jordskorpan. Det är därför, om vädret tillåter, bäst att efter sådden vattna först efter att fröna har grott. Det är dock samtidigt viktigt att sådden hålls fuktig för att fröna ska gro, så om det är soligt, blåsigt och torrt behöver sådden vattnas försiktigt.

I de tre närmsta odlingsbäddarna har potatis planterats i gropar. Frösådden i de tre bortre bäddarna skyddas med fiberduk.

Den första tiden i grödans liv har stor betydelse för dess fortsatta utveckling och det är därför viktigt att den får goda förutsättningar redan från början. Förutom att den sås vid rätt tidpunkt är det även viktigt att fröet hamnar på rätt djup. Vilket djup som är lämpligt anges även det på fröpåsen. Som tumregel så är det bättre att så lite för grunt än för djupt. Särskilt på tyngre lerjordar kan det vara bra att så något grundare medan det på lätta sandjordar går att så något djupare.

Förkultivering

Genom att förkultivera frostkänsliga arter inomhus eller i ett uppvärmt växthus kan vi så dem tidigare än vårt svenska klimat egentligen tillåter. Detta gör det möjligt att odla grödor som egentligen kräver en längre växtsäsong än vi har här. Plantorna får också en skyddad start vilket gör att de hinner växa till sig och bli mer motståndskraftiga innan de riskerar att utsättas för vissa skadedjur. Förkultivering är dock relativt arbetskrävande och vissa grödor mår faktiskt bäst av att sås på friland. Välj därför med omsorg och förkultivera enbart de grödor som faktiskt behöver den extra tiden och omsorgen.

Vid sådden är viktigt att använda såjord eftersom den är näringsfattig och luftig vilket gynnar groningen. Lite extra värme, som i ett minidrivhus eller liknande, gör ofta att fröna gror bättre och snabbare men det är viktigt att det inte blir alltför varmt. Det är också viktigt med tillräcklig ventilering så det finns tillräckligt med frisk luft och inte blir alltför fuktigt. Vid mycket tidig sådd kan det också vara bra att använda växtbelysning för att plantorna inte ska bli långa och rangliga.

Under första tiden i livet bör den lilla plantan vattnas med kranvatten som fått stå framme tills det blivit ljummet. Regnvatten kan nämligen innehålla bakterier och svampsporer som får de små groddarna att vissna och dö. Vattna också gärna underifrån genom att sätta krukorna i vattenbad, under högst en kvart, eftersom vattning ovanifrån kompakterar jorden vilket gör det svårare för grodden att ta sig upp.

Ett kort tag efter att fröet grott bör plantan placeras svalare, men inte kallt. När de första karaktärsbladen växt ut är det dags att plantera om plantan i en större kruka, vilket även kallas för att skola om den. Plantan bör inte placeras på en ny plats med annan temperatur samtidigt som den planteras om eftersom plantan då har blivit störd samtidigt som den utsätts för en stressfaktor. Det är bättre att utsätta den för en sak i taget så den kan anpassa sig i lugn och ro. Detta gäller även när det är dags att avhärda plantan, när det inte längre är risk för frost, och gradvis vänja den vid det tuffare utomhusklimatet. Ställ då ut plantan på en skyddad plats och öka under omkring tre dagar till en vecka gradvis tiden som den står ute från ett par timmar dagtid tills den står ute även nattetid. I början är det en god idé att inte ställa plantan i direkt solljus mitt på dagen eftersom det riskerar att bränna bladen.

När karaktärsbladen (markerade med mörkare grönt) vuxit fram ovanför hjärtbladen är det dags att skola om plantan.

Odla i köksträdgård

Det viktigaste för att lyckas med odlingen i köksträdgården är att skapa förutsättningarna för att grödorna ska kunna växa obehindrat, utan att hejdas i utvecklingen av brist på näring, vatten eller ljus. Att skapa goda odlingsförhållanden förebygger problem som skadedjur och sjukdomar genom att friska och välmående grödor är mer motståndskraftiga. Särskilt under den känsliga perioden som småplanta är det viktigt att grödorna inte utsätts för stress och konkurrens. Se därför till att gallra i tid så plantorna inte trängs så skapar du goda förutsättningar för en rik blomning och god skörd.

Det är möjligt att odla i både rader och rutor, samt även i cirklar för exempelvis störbrytbönor som kräver stöd. Rader är generellt mer utrymmeskrävande men fungerar bäst för exempelvis ärtor som kräver stöd. Tänk då på att placera raderna i nord-sydlig riktning för att minimera beskuggningen. Många grödor utvecklas särskilt bra om de odlas i rutor, i synnerhet de som växer tätt som exempelvis morötter. Det är dessutom enklare att skydda en specifik gröda med nät eller fiberduk om den står i en ruta snarare än i en lång och smal rad. För lyckad odling i rutor krävs dock ett tjockt och välmående matjordslager där rötterna kan söka näring på djupet.

Vid odling i ruta får fler plantor plats per ytenhet än vid odling i rader eftersom samma gröda kan odlas tätare än olika grödor. Cirkelodling är lämpligt för grödor som behöver stöd.

Vissa grödor är enklare att köpa som färdiga plantor än som frö. Det är dock större risk att sjukdomar sprids via plantor, sättlök och sättpotatis. Det är därför viktigt att köpa statskontrollerade sättpotatisar som ska vara friska och fria från sjukdomar. Välj också fasta sättlökar med friskt utseende. Gällande köp av färdiga plantor, var särskilt försiktig med kålväxter. Har de inte odlats i sterilt medium kan de bära på klumprotsjuka, en allvarlig sjukdom som kan finnas kvar i jorden under upp till 20 år. Handlar du på seriösa plantskolor och trädgårdsbutiker ska du inte behöva oroa dig särskilt mycket, men det kan vara värt att fråga och tänka till en extra gång innan du tar emot plantor från vänner och andra välvilliga bekanta.

Odla i växthus

Växthus med väggar och tak av isolerplast omgivet av stora odlingsbäddar. Isolerplasten må vara mindre vacker än ett växthus i glas men är faktiskt ett bättre val för den som enbart tänker odla i växthuset. Detta beror bland annat på att den isolerar bättre och dämpar solinstrålningen så den inte blir alltför stark.

Ett växthus möjliggör odling av grödor som kräver en längre växtsäsong än vi har naturligt här i Sverige. Det går också att börja odla tidigare på säsongen och exempelvis få en tidig skörd av sallad och rädisor. Är växthuset uppvärmt går det även att förkultivera där, vilket gör det mindre trångt på fönsterbrädena inomhus. Finns det indragen el och någon form av belysning blir det dessutom enklare att arbeta i växthuset under kvällar och tidiga mornar. För att ytterligare underlätta arbetet är det en god idé att ha ett vattenutkast eller tunnor med regnvatten i närheten. Det allra viktigaste för en god växtmiljö i växthuset är dock att ventileringen är tillräcklig. Blir temperaturen eller luftfuktigheten för hög blir växterna stressade vilket förutom att det påverkar tillväxt och skörd negativt även gör dem mer mottagliga för skadedjur och sjukdomar. Det är därför bra om ventilationen är automatiserad så växthuset inte kräver konstant passning.

En viktig fråga att ställa sig vid odling i växthus är om odlingen ska ske i krukor eller direkt i jorden. Vad som är mest lämpligt beror delvis på hur mycket du tänkt odla och om växthuset även ska fungera som umgängesyta. Att odla direkt i jorden är dock generellt enklast då det sparar både matjord, vatten och kräver en mindre arbetsinsats. Även vid växelbruk behöver dock jorden bytas efter omkring fem år vid odling direkt i jorden då skördarna minskar även om det tillförs rikligt med kompost varje år. Gräv då ur bäddarna och ersätt med kompost och matjord från en sjukdomsfri del av trädgården.

Eftersom förhållandena i ett växthus är särskilt gynnsamma för skadedjur och sjukdomar är det viktigt med noggrann övervakning för att tidigt kunna upptäcka och åtgärda ett eventuellt angrepp. Det finns i huvudsak två sätt att försöka hantera detta. Det första är att försöka hålla växthuset så sterilt som möjligt genom att ha välstädat och försöka skapa en bakteriefri miljö, vilket mer liknar konventionell odling. Det andra är att försöka bygga ett halvekologiskt system där eventuella skadegörare motarbetas med sina naturliga fiender. För att motverka skadedjur är det en god idé att plantera sammetstagetes, Tagetes patula, åtminstone vid ingången till växthuset men gärna även på andra platser. Ytterligare en växt som gör nytta i växthuset är narcisstobaken, Nicotiana sylvestris, som har klibbiga stjälkar där små insekter kan fastna. Genom att kontrollera stjälkarna kan det därmed vara möjligt att på ett tidigt stadium upptäcka ett angrepp.

Odla på balkong

På balkong är det i nästan samtliga fall odling i krukor och lådor som gäller. Vid odling i kruka är vanlig matjord inte helt lämplig då den inte innehåller tillräckligt med näring. Den är dessutom relativ tung på grund av sitt stora innehåll av mineralpartiklar (sten, grus, sand, mo, mjäla och/eller ler). Specialjordar för krukodling är mer lämpliga, de har ett högt innehåll av organiskt material och väger betydligt mindre än matjord. Tyvärr så är jordarna ofta baserade på torv, vilket både är tveksamt miljömässigt, då brytningen förstör torvmossar, och jag personligen tycker också torvjordar är lite besvärliga att odla vissa grönsaker i med sin lite svampiga konsistens. För växthusgrödor som tomat, gurka och paprika som dessutom har stort vattenbehov upplever jag dock besvären som mindre.

Blandad odling i kruka på balkong. Här finns både fruktträd, blommande perenner och blomsterlökar, småskalig grönsaksodling och säsongsväxter.

Eftersom jordvolymen är begränsad, särskilt i krukor, är det viktigt att vattna regelbundet. Sommartid behövs det generellt vattnas varje dag, ibland mer än en gång. Förutom att grödorna inte får torka så är det i kruka även viktigt att inte övervattna eftersom det även behöver finnas syre vid rötterna för att grödorna ska må bra. En liten jordvolym betyder också att näringstillgången är begränsad och beroende på gröda behöver därför näring sannolikt tillföras under växtsäsongen. Det finns olika typer av gödselmedel att välja mellan och vilket som fungerar bäst beror bland annat på vad du tycker är enklast och vilka grödor du odlar. Tänk dock på att gärna välja ett gödselmedel som är lämpligt för krukor och godkänt för ekologisk odling.

De flesta grödor går att odla i krukor. Småväxta grödor som rädisor, sallat, rödbetor, korta och runda morotssorter samt vissa bönor är generellt enkla att lyckas med. På varmt och skyddat läge fungerar även tomat, gurka och paprika ofta bra. Kryddväxter fungerar också generellt väl i krukor och drabbas dessutom sällan av skadedjur och sjukdomar. Särskilt fleråriga kryddväxter blir dock oftast frodigare på friland. Att odla både kryddväxter och andra grödor kan bidra med flera positiva effekter. Förutom att det gör matlagningen lite extra trevlig så lockar många kryddväxter bin och andra nyttoinsekter (om de tillåts gå i blom vilket dock försämrar smaken).

Från höger, lågvuxen oregano, lavendel och limetimjan i balkonglåda.

Vattning

Tillgången till vatten har stor betydelse för grödornas välmående och tillväxt. God tillgång till vatten bidrar till större skördar, frodig grönska och vackrare blommor. För bästa resultat gäller det att vattna rätt gröda vid rätt tillfälle med rätt mängd vatten av rätt typ. Det är dock inte så kritiskt som det kan låta, växter är ofta rätt toleranta, men en god behandling ger så klart bäst resultat. Ojämn vattentillgång, med omväxlande torka och dränkning, är exempelvis en av de vanligaste orsakerna till att växter vantrivs och har dålig tillväxt.

Så till att börja med, vilka grödor ska vattnas och när? Huvudsakligen är det frösådder, späda fröplantor, nyligen omskolade plantor och grödor i ett kritiskt stadium, som blomning och fruktsättning, som behöver vattnas. Även grödor som snabbt blir dåliga vid vattenbrist, som sallad och rädisor, är viktiga att prioritera. Meningarna går isär lite kring om det är lämpligast att vattna på morgonen eller kvällen. Vattning på morgonen innebär att vattnet värms upp samtidigt som jorden och grödorna. Vid vattning på kvällen kyler vattnet ned men grödorna får samtidigt mer tid på sig att suga i sig innan solen stiger och avdunstningen ökar. Det bästa är därmed att välja den tid som passar en själv bäst och hålla sig till den. Grödorna vänjer sig då nämligen vid vattningsrutinen och anpassar sig till den. Tänk gärna på att både starkt solsken och blåst ökar avdunstningen och att det då kan behövas extra vattning.

Vattenkannor med vatten på värmning i växthuset. Det ljumna vattnet absorberas bättre av jorden och är behagligare för växterna.

Så vilken mängd vatten ska det vattnas med? Tyvärr så är det svårt att ge ett exakt svar på detta eftersom det beror på många faktorer, som hur grödans rotsystem ser ut, klimat och jordtyp. Målsättningen med vattning är att fukta jorden något djupare än vad grödans rotsystem är för att uppmuntra den att söka sig djupare för att finna eget vatten. Det gäller alltså att vattna ordentligt när en väl vattnar och inte gå runt och dutta nu och då. På friland är det i princip omöjligt att övervattna under växtsäsongen, men det är så klart onödigt att slösa med vattnet. Krukor däremot är relativt lätta att övervattna, så vattna dem gärna underifrån genom att sätta dem i vattenbad under högst 15 minuter. För den som ändå vill ha lite riktlinjer för vattning av odlingsbäddarna så behöver de flesta grödor åtminstone 25 mm regn per vecka under växtsäsongen. 1 mm regn motsvara i sin tur 1 liter vatten per m2. Om det inte regnar alls kan det alltså behövas 25 liter vatten per kvadratmeter under en vecka.

Med vissa undantag så är det bäst att vattna med regnvatten. Regnvattnet håller högre temperatur vilket gör att det fuktar jorden bättre, det innehåller också färre mineraler och inget tillsatt klor. Småplantor och gurkväxter, som även inkluderar pumpor, är dock säkrast att vattna med kranvatten som fått stå och bli ljummet. Detta eftersom regnvatten kan innehålla bakterier, virus och svampsporer som späda plantor och gurkväxter är särskilt mottagliga för.

Gödsling

Den typ av gödsel som är enklast att använda är framför allt kompost men även välbrunnen stallgödsel. De löses upp långsamt och tillför näringsämnen till jorden och växterna i små portioner i taget vilket gör dem svårare att överdosera och minskar risken för skadligt höga koncentrationer av näringsämnen. Det är nämligen inte enbart brist på näring som är negativt för grödor utan även ett överskott av näring kan vara skadligt. Ett överskott av vattenlöslig gödsel kan nämligen på ett liknande sätt som salt suga ut vatten ur växter och andra levande organismer. Det är därför en god idé att använda andra gödselmedel än kompost med måtta och hellre i små doser några gånger än mycket på en gång. För att grödorna ska ha nytta av näringsämnena ska de tillföras under tillväxtperioden, inte under vintervilan eller under hösten när de är på väg att gå i vila. Så var gärna försiktig med både gödsel och vatten, för mycket gör generellt mer skada än för lite.

Brist på näringsämnen kan i sin tur starkt öka grödornas mottaglighet för sjukdomar och skadedjur samt försämra både tillväxt, smak och färg. Även en obalans mellan olika näringsämnen kan påverka både jorden och växterna negativt. För att inte skapa obalans kan det därför vid användning av andra gödselmedel än kompost och välbrunnen stallgödsel, vara lämpligt att växla mellan olika medel och använda dem med måtta. Även växelbruk, som beskrevs i del I av den här artikelserien, kan motverka näringsbrist då olika grödor behöver varierande mängd av de olika näringsämnena.

Det är ett antal näringsämnen som grödorna behöver i varierande mängd, här placerade på sin plats i periodiska systemet. Kontrollera gärna innehållsförteckningen om du funderar på att köpa ett gödselmedel för att se om den innehåller ett brett spektrum av näringsämnen.

Nästa artikel

I nästa del i artikelserien, som även blir den sista, kommer vi bjuda på massor av tips om hur du skapar en gynnsam växtmiljö för dina grödor. Det kommer handla om kompostering och gröngödsling, hur du motverkar skadedjur och sjukdomar, tar hand om din jord och dess mikroliv samt om permakultur och ogräs.

— Ida Ekman, landskapsarkitekt